IK1 i Huddik

Känslan är fortfarande kvar,  jag är så otroligt stolt över Lizz och min presentation på IK1:orna i Hudiksvall.
Lördagen var vi start nummer 8, bra för att man hinner se lite drag, hur fåren reagerar på hundarna, lätta eller svåra att dela mm. Visste sen innan att djuren skulle passa oss men endå blir jag äckligt nervös, nervositeten gick bättre att kontrollera nu om man jämför med första tävlingen och tror mycket att det var för att Elin vet hur jag blir, vi gick tillsammans och kollade linjer, få en bild av hur vi skulle göra. Bollade tankar och bara att man kan dubbelkolla så man tänker rätt gör så mycket, bästa Elin!
Skickade höger och Lizz var tajt sista 15 minutrarna och sen lyssnade jätte dåligt på framdrivning, tog inte mina ligg men tog dom fint genom grindarna och väl genom grindarna lyssnade hon fint. Fösningen kändes helt ok, gick lungt och Lizz var riktigt rolig att köra, jag hann ladda om från den icke kommunicerande framdrivningen och tyckte jag styrde henne bra, hon hade lite svårt att känna av vart hon skulle trycka så blev mycket styra!
Resten av banan flöt på, på andra försöket delade vi och väl framme vid fållan hade både jag och Lizz lite energi kvar, jag skickade åt fel håll, Lizz blev vid och orkade inte springa fullt ut men tillslut fick vi in dom, känslan av att vi genomfört banan och dessutom med en underbar känsla på vissa bitar, jag var så galet stolt över oss ❤❤

Söndagen hade vi nummer 16, jag trodde jag skulle få lida fram tills min start men försökte mentalt tänka bort tävling på förmiddagen, jag behövde spara min energi tills det var våran tur och försökte istället vända det till att hinna titta hur andra gjorde och fram tills nummer 13 gick det helt ok. När 13 gick hämtade jag Lizz och på en gång mådde jag illa, blev super nervös och när nummer 15 körde stod jag och bokstavligt skakade, fy fan!
Skickade höger och Lizz var inte lika tajt och hon LYSSNADE i framdrivning, jag hade en plan som jag fått av Alex och Elin och den fungerade YEY!!! Blev lite krokigare när jag styrde(måste lära in bättre korta flanker) men en grym känsla när hon kom ner med fåren sen bara njöt jag, jag och Lizz gjorde tillsammans en grym fösning, jag stöttade och la henne rätt, kontrollerade farten och kunde gå bakom henne och vara stolt och njuta, gåshud ❤❤ Vi fick 18/20 poäng.
Delningen hade jag också lite hjärna i, tog det lungt, utnyttjade att fåren ville gå och Lizz kom in rätt lungt (för att vara hon). Sist var ränna och där dog min hjärna igen, skulle gjort det magkänslan sa men tid slut och jag var åter igen så galet nöjd, vi hade mål och det var en kontrollerad framdrivning och en snyggare delning och som plus hade jag en otroligt känsla på fösningen.
image
Ibland blir man hemma blind och tycker inte vi utvecklas men såg protokollet från Eknäs IK1 2013 och siffrorna talar för sig själva, vi har utvecklats och jag är rikigt riktigt stolt över min älskade hund, vi har tillsammans vågat oss över min akilleshäl igen och jag fick mersmsk. Jag vill tillbaka till känslan vi hade på framdrivning och crossen – eufori kan man kalla det för ❤
image
Vi hade aldrig fått uppleva det här om inte Elin peppat oss i mängder och fått mig tro på att vi kan, utan stöttade Elin hade vi åkt med som hejarklack men inte tävlat själva. Väl på plats peppade även Sarah, Alex, Marie och Elionor massor och det betyder så mycket, få bekräftelse på att det såg fint ut och att jag gjorde en bra runt, viktigt när självförtroende behöver jobbas på i tävlingssammanhang!!!

Även mina kompanjoner gjorde riktigt fina rundor, Alex Bic är nu godkänd vallhund, Elin och Myss såg jag lördagen med en super fin rundaoch så fin fålla och delning, Marie och Elionor topp 10 placeringar söndag, tror alla åkte hem med dyra hundar för det var dom ❤

Underbar helg som vi kommer leva länge på ❤❤ Blir det nog inga mer tävlingar i år men 2016 ska vi ut och testa igen, för vi kan, jag och min älskade Lizz ❤