Lydnad.

Lydnad tycker jag och Lizz verkligen är roligt men när man inser att alla ljud tar för mycket energi att få bort tappade jag suget, min tanke var att starta ettan men med ljuden i inkallning och hopp tog mitt engagemang slut!

Nu har vi en ny kollega och vän, med de en nytändning och sen vi la ner lydnaden har det hänt en hel del, Lizz kropp har sagt nej till agility (tanten Lizz bog och atros gör sig påmind efter agility, dvs hallt och väldigt stel) så hyr vi inomhushall blir det bara lydnad,  tråkigt men vill ha en glad hund som inte har ont såklart ❤  Sen är målet inte tävling utan träning och ha roligt ihop, kommer det ljud så gör det det!

Och visst kan man aldrig ha för många leksaker, blev en från Dogmanila som Lizz tyckte var super bra : )

image

IK1 i Huddik

Känslan är fortfarande kvar,  jag är så otroligt stolt över Lizz och min presentation på IK1:orna i Hudiksvall.
Lördagen var vi start nummer 8, bra för att man hinner se lite drag, hur fåren reagerar på hundarna, lätta eller svåra att dela mm. Visste sen innan att djuren skulle passa oss men endå blir jag äckligt nervös, nervositeten gick bättre att kontrollera nu om man jämför med första tävlingen och tror mycket att det var för att Elin vet hur jag blir, vi gick tillsammans och kollade linjer, få en bild av hur vi skulle göra. Bollade tankar och bara att man kan dubbelkolla så man tänker rätt gör så mycket, bästa Elin!
Skickade höger och Lizz var tajt sista 15 minutrarna och sen lyssnade jätte dåligt på framdrivning, tog inte mina ligg men tog dom fint genom grindarna och väl genom grindarna lyssnade hon fint. Fösningen kändes helt ok, gick lungt och Lizz var riktigt rolig att köra, jag hann ladda om från den icke kommunicerande framdrivningen och tyckte jag styrde henne bra, hon hade lite svårt att känna av vart hon skulle trycka så blev mycket styra!
Resten av banan flöt på, på andra försöket delade vi och väl framme vid fållan hade både jag och Lizz lite energi kvar, jag skickade åt fel håll, Lizz blev vid och orkade inte springa fullt ut men tillslut fick vi in dom, känslan av att vi genomfört banan och dessutom med en underbar känsla på vissa bitar, jag var så galet stolt över oss ❤❤

Söndagen hade vi nummer 16, jag trodde jag skulle få lida fram tills min start men försökte mentalt tänka bort tävling på förmiddagen, jag behövde spara min energi tills det var våran tur och försökte istället vända det till att hinna titta hur andra gjorde och fram tills nummer 13 gick det helt ok. När 13 gick hämtade jag Lizz och på en gång mådde jag illa, blev super nervös och när nummer 15 körde stod jag och bokstavligt skakade, fy fan!
Skickade höger och Lizz var inte lika tajt och hon LYSSNADE i framdrivning, jag hade en plan som jag fått av Alex och Elin och den fungerade YEY!!! Blev lite krokigare när jag styrde(måste lära in bättre korta flanker) men en grym känsla när hon kom ner med fåren sen bara njöt jag, jag och Lizz gjorde tillsammans en grym fösning, jag stöttade och la henne rätt, kontrollerade farten och kunde gå bakom henne och vara stolt och njuta, gåshud ❤❤ Vi fick 18/20 poäng.
Delningen hade jag också lite hjärna i, tog det lungt, utnyttjade att fåren ville gå och Lizz kom in rätt lungt (för att vara hon). Sist var ränna och där dog min hjärna igen, skulle gjort det magkänslan sa men tid slut och jag var åter igen så galet nöjd, vi hade mål och det var en kontrollerad framdrivning och en snyggare delning och som plus hade jag en otroligt känsla på fösningen.
image
Ibland blir man hemma blind och tycker inte vi utvecklas men såg protokollet från Eknäs IK1 2013 och siffrorna talar för sig själva, vi har utvecklats och jag är rikigt riktigt stolt över min älskade hund, vi har tillsammans vågat oss över min akilleshäl igen och jag fick mersmsk. Jag vill tillbaka till känslan vi hade på framdrivning och crossen – eufori kan man kalla det för ❤
image
Vi hade aldrig fått uppleva det här om inte Elin peppat oss i mängder och fått mig tro på att vi kan, utan stöttade Elin hade vi åkt med som hejarklack men inte tävlat själva. Väl på plats peppade även Sarah, Alex, Marie och Elionor massor och det betyder så mycket, få bekräftelse på att det såg fint ut och att jag gjorde en bra runt, viktigt när självförtroende behöver jobbas på i tävlingssammanhang!!!

Även mina kompanjoner gjorde riktigt fina rundor, Alex Bic är nu godkänd vallhund, Elin och Myss såg jag lördagen med en super fin rundaoch så fin fålla och delning, Marie och Elionor topp 10 placeringar söndag, tror alla åkte hem med dyra hundar för det var dom ❤

Underbar helg som vi kommer leva länge på ❤❤ Blir det nog inga mer tävlingar i år men 2016 ska vi ut och testa igen, för vi kan, jag och min älskade Lizz ❤

Peter Nilsson läger

Hur ska man komma ihåg alla träningspass, allt man gjort under semestern när man inte skriver någonting på en månad, olätt helt enkelt men lite kommer jag ihåg. SVAKs läger hos Peter Nilsson kommer vi mer än väl ihåg, två grymma dagar med super bra träning, fantastik god mat och träffa nya fårochvallnings galna deltagare.
Funderade påväg till lägret på vad jag hade för mål och vad jag ville ha hjälp med men kom inte på något på rak arm, nu låter det som vi är fullärda och kan allt och så är det inte allt, långt ifrån men eftersom jag gått för Peter rätt många gånger nu så tänkte jag att han känner oss och när han ser oss i hagen kommer han se saker på en gång som jag såklart inte allt tänkt på – och exakt så blev det. Delningar är jag rätt bortskämd med eller hur man ska skriva, Lizz gillar att springa in, hon behöver ingen lucka utan hon typ blundar och springer, problemet med det sättet är att det går lite för fort in, svårt att veta vilka djur man exakt kommer att dela av osv. Vi eller rättare sagt jag fick hjälp i har jag mera ska utnyttja dragen (riktigt kass på det) och sen lugnt tillsammans välja vilka djur som ska åt vilket håll, för att sen kalla in Lizz i den lucka vi gjort tillsammans, då kom Lizz in mycket lugnare och var mera säker på vilka djur vi skulle ha, såklart! Svår men roligt träning och på bara ett par delningar fick jag in känslan i hur man skulle göra, och vilken skillnad, en aha upplevelse för oss båda tror jag!!!
image

image

Upptag, upptag och upptag är våran svaghet. Dag två tränade vi upptag med en bra övning med hjälp av stålpar och en stängd fålla, låter kanske konstigt med en stängd fålla men det var riktigt bra. Anledning var för att få bort panik känslan hos hundarna när dom kommer till kl 15 (om man såklart skickar höger), där skär många hundar in för att så snabbt som möjligt ha kontroll över djuren, tillexempel Lizz. Att ha en hund som är tajt är ju inte ”farligt” eller så men det skapar en stress hos såväl får, hund och förare som inte är önskvärd. I upptaget ska ju hunden presentera sig för fåren, tryggt och kontrollerat ta tag i djuren och visa vägen. Lizz presentation är inte så, hon kommer snabbt och tajt in som gubben i lådan, jag måste lägga henne för att få djuren att lugna sig, tar upp Lizz igen, hon ligger på för hårt så  fåren springer för snabbt igen, lägger Lizz och så fortsätter det, inte trevligt eller hamoniskt får fåren eller Lizz.
Övningarna med stäng fålla gick ut på att man kunde lägga hunden när man såg att den tänkte in mot djuren, trycka ut med rösten för att sen låta den gå, samtidigt som fåren ju inte kom någonstans, hundarna kunde lugnt ta våran press och tänka ut för att sen kl 12 läggas och inget hände där heller, fåren stod där dom stod och när hunden var lung och trygg öppnade någon fållan, fåren gick ut och hundarna fick jobba på, var dom för på så ligg och snabbt efter ett lugnt fram så dom hela tiden hade kontakt med djuren men inte fick springa på. En bra övning och delar i den kommer vi absolut att träna vidare på.

Grymma dagar med Elin och Martina och våra trötta duktiga flickor ❤ ❤ ❤
image

image

Rutin

image

image

6

image

Tre veckor semster framför oss och blivit nästan en rutin att Lizz börjar sin semster hos Elin och Sarah med hundar, jag åker till Turkiet med min älskade familj så Lizz lever loppan i Norrtälje : )

Blir helt varm av alla glada bilder på min saknade knaspanna ❤

För bra.

image

image

image

image

image

För bra kan rättvist beskriva våran helg ute hos mormor och morfar ❤ Så underbart att komma ut på landet, hundarna kan springa runt på tomten hur dom vill och jag har bara njutigt till tusen. Flera gånger funderat på om det kan vara så här fint, är det möjligt?!
Att jag sen har finaste Fredrik att dela allt fint med, ger mig fjärilar i magen och jag bara mår så sjukt bra. Har jag sagt att jag har grym medvind och livet är fruktansvärt fint nu?! ❤

Utvecklande.

wpid-img_20150606_125949.jpgSen Norge har vi inte vallat, känts som en halv evighet men nu äntligen fick vi till två pass! Min klippa Elin och jag lämnade Stockholm på förmiddagen för att åka till Åsa och våra får, min och en av Åsas behövde klippas och såklart frågar vi duktiga Elin. Såå roligt att se Elins utveckling och det är verkligen stor skillnad bara på någon månad, tackorna blev så fina och när vi endå hade dom i en fålla så kollade vi igenom klövarna!
Tanken var att valla efter fårfix och klippning  men vi hade lite is i magen och väntade ut regnet som såklart kom när tackorna var klara. Lunch och fylla på energi och då kom solen tillbaka, så skönt. Började med ett pass i hagen där fåren går nu, en rolig hage men lite svår vallad speciellt om man har en hund som gasar järnet. Tänkte verkligen att jag skulle behöva hålla i Lizz rätt hårt, bromsa mycket och bara fråndriva för att få ner lite tempo men jag blev väldigt positivt överraskad, tycker inte att jag behövde säga till henne att lugna sig så mycket som jag tänkte. Norge resan har verkligen gjort enormt stor skillnad på Lizz, hon är vidare i flanker, har ett mera hur ska man uttrycka sig…ett lugn i kroppen, tänker mera.
wpid-img_20150606_153012.jpgSå svårt det här med vallning, för några år sedan så började jag bråka med att ”walk on” betyder verkligen bara framåt, gå med djuren och ska du lite höger eller vänster ber jag dig om det. Låter konstigt men jag har haft en plan. Stressen i att hålla ihop alla fåren gjorde att Lizz blev en damsugare, hon åt massa bajs och var heelt slut efter en fårflyttning mellan hagar. Så för att få ner tempo och stressnivå har jag inte uppmuntrat att hon ska känna av sig utan bara lyssna och gå fram. När hon nu tänker mera och inte äter samma mängd bajsar så har jag lite glömt att träna mot målet som såklart är självständig hund bakom djuren som känner av dragen, puttar där det behövs och trycker på lagom. Där kommer Alex in, min bästa Alex. Hon sa bara ”låt henne jobba” och nu tycker jag att det är stor skillad, bara idag tänkte hon alla, hon petade på båda sidorna och var inte så stressad så hon åt bajs. Kommer inte göra såhär med nästa hund men vad är det man säger, alla sätt är bra förutom dom dåliga. Även jag som förare har utvecklas, hoppas jag…genom dom snart fem år jag ägt Lizz och skulle problemet komma tillbaka har jag andra planer att testa.

Myss har Lizz problem fast tvärt emot, hon är för vid och även det har landat, lagomt avstånd och Elin kan lätt få in henne mera på djuren om hon blir för vid, så roligt att se samt att alla visslingar satt idag, dom är grymma och också utvecklats MASSOR i Norge, farliga på tävlingar i sommar.

Sen lilla Ell, även hon kom ihåg det vi gjorde i Norge, ger man henne utrymme att göra rätt gör hon det, hon känner av och blir mer och mer. Verkligen så otroligt roligt att träna unghund, svårt men utvecklade. Med matte Åsa gör hon svårare saker såsom att gå åt vad hon tycker är fel håll med mera men vi gick tillbaka till där vi slutade sist. Kommer skriva det tusen gånger till men Norge har verkligen utvecklat våra hundar och oss som förare massor!

Vallningen är verkligen det jag har närmst hjärtat vad det gäller hundträning, att det finns sånna drifter i hundarna och sen kunna tillsammans kontrollera dom så det blir samkört, den känslan, den känslan är grym.

 

Hundvakt.

Tänk att lämna bort sin hund, sin bästa vän, sin andra halva, vallråtta och yrväder till någon man inte litar på till 200 %, då hade jag aldrig vågat lämna bort min Luz. Som tur är har jag aldrig känt den känslan, jag får tvärt om gåshud av instagram och uppdateringar om vad Elin, Myss och Lizz hittar på. Snälla syster Sara med Harry hjälper också till och jag är så grymt tacksam  ❤ ❤
Ego matte hade haft henne i helgen för jag saknar henne såklart varje minut jag är utan henne men det går inte att vara ego,  min uppgift är att ge Lizz ett så bra liv som möjligt och den här helgen har Lizz haft det så otroligt mysigt med Elin och Myss. Att Lizz även vallar för extra matte gör det ju inte sämre, flyttat bagglam, tagit ut tackor på fribete och Lizz hjälpte ett vilset lam till sin mamma, så häftigt min tjej vallar nu lam om man riktar in henne på dom, vallningen utvecklas verkligen hela tiden, gåshud igen! 
image

image

Förutom vallning har dom gått promenader i skogen, agerat störning för Harry på platsliggningen, massage hos duktiga Emma och lekt i massor, som sagt Lizz har haft en underbar helg som jag aldrig hade kunna erbjudit just den här helgen!!!
image

image

image

Nu är jag påväg ut till Norrtälje för att hämta hem min unge, så otroligt tomt utan min palenpanna ❤

Tack för hjälpen min fina älskade vän Elin ❤❤

Hadee

Obeskrivliga dagar i Norge

wpid-img_20150524_125446.jpgDom bästa dagarna so far för Solizz. Vi har haft heelt underbara dagar i Norge med mina älskade vänner Elin och Alex ❤ <3. Att vi skulle på vallweekend visst jag men att vi skulle kunna använda och utvecklas så galet med våra egna flickor hade jag bara drömt. Bara tankarna på allt vi gjort gör mig sådär löjligt glad. Låter kanke inte mycket för världen men jag har guidad Lizz till en exakt tacka för att hon sen hållt tacka plus två lamm, lät henne jobba på och valla tackan mot mig så jag kunde fånga henne med staven!!! Sen fortsatte hon att valla på lammen tillsammans med Lass. Kan det ha gått 100 djur i hagen och vi tillsammans gjorde jobbet, lungt, samkörd och jag var så jävla stolt över oss, den känslan, den är obeskrivlig!

wpid-img_20150524_125810.jpgNär vi gick igenom alla hagar skulle såklart alla djur kollas till, är någon hallt, har alla sina lamm, är juverna jämna, ser lammen mätta och nöjda ut, helt enkelt se till så allt var bra. Eftersom hagarna är stora så tog vi en bit åt gången, samlade ihop och puttade runt lite så man såg alla individer. Även där har Lizz utvecklas, hon går nu att påverka betydligt mera i utgångar, skicka höger/vänster – kom in så hon skär in lite – skicka igen så hon börjar jobba på den mindre gruppen – skicka ”bort” höger/vänster så hon tar ut mer och hämtar flera djur (kan hon inte till 100 % men en bra bit på vägen, svårt att tänka andra får när hon jobbar på några redan).
Både Lizz och Myss blev mer olydiga under dagarna men jobbade med mycket mer känsla och fick mer och mer självförtroende, stod kvar trotts tackor som stångade och våga säga till och försvara sig.

wpid-img_20150524_125724.jpgFörutom många timmar hos alla får på bete har vi rastat Arnes hundar, lite pälsvård, varit på en anna gård och tränat lilla Ell (Nötvallens) som jag haft med mig. Ell eller lyckopillret, hon har många namn. En tik på dryga året som jag och Lizz tycker väldigt bra om. Ell har varit intresserad av får sen rätt tidig ålder men inte tänt till helt. Väldigt utvecklade att träna en helt ny typ av hund, en hund man verkligen måste guida och ge möjlighet att lyckas och inte kunna pressa till att göra (tex Lizz går att bestämt skicka tillbaka på en tacka och hon tar trycket och går på) Ell blir då mera passiv. Alex vallade med henne första passet i torsdags och det var ett väldigt nyttigt pass, tog en stund innan hon förstod press och vad Alex ville men mot slutet vallade hon med ett lugn och tänkte,något försiktig och hann inte riktigt runt på höger.  Riktigt utvecklade pass för Ell som mig. Svårt att skriva en ”ärlig” beskrivnig då hon inte är min men mina tankar om fröken Ell! Sista passet i lördags kändes det riktigt bra, jag fick hjälp av Alex i hur jag skulle göra, röra mig samt säga för att få till det så bra som möjligt för Ell. Vi vallade tillsammans och skilladen från Alex pass till då var riktigt stor. Så glad och tacksam att jag fick ta med mig Ell till Norge, träna unghund är så roligt och så svårt. Ska bli så roligt att få följa Ell och matte Åsas utveckling i sommar, lilla pälsen ❤

wpid-img_20150521_181204.jpg  wpid-img_20150522_095640.jpg

wpid-img_20150523_164649.jpg  wpid-img_20150523_133851.jpg
Verkligen varit fullt ös medvetslös! Tack Alex för att vi fick komma och tack Elin för bästa vallweekend, det kommer garanterat att bli fler ❤ wpid-img_20150524_183506.jpg                            Trötta hjältar i väntan på tåget hem ❤ ❤ ❤

Nötvallens Ell

wpid-img_20150407_200426.jpgVissa hundar har det där, det där som gör att man tycker om dom galet mycket, trotts att det inte är ens egen/egna. Åsas Ell är en sån individ. 11 månader och ett riktigt bustroll. Det häftigaste och som jag värdesätter massor hos hundar är hennes omöjlighet till att stressa, ingen inre stress eller typisk border colle på tårna stress. Hon är energi  så det räcker och blir över men gör allt utan stress. Sätter jag mig med en klicker så börjar hon göra saker, stressar inte upp sig, kan ljuda lite men tänker och funderar vad fasen jag vill. I vardagen tar hon livet väldigt lätt, miljöstark, åka tunnelbana i rusning, jobba på hunddagis, inget som bryr fröken. Nu har hon varit med oss en vecka och börjar bli bekväm att leka Stockholmsliv så idag var första gången jag tyckte hon inte kunde hantera att det hände så mycket överallt, fick påminna ganska många gånger att fokus är mig och envishet är bra när man har hund, mycket mera avslappnad och motaglig för mig, brydde sig inte alls om allat annat trotts att henne stöd Lizz inte var med (vilodag för henne efter simningen). Har hag sagt att vardagslydnad är grymt roligt och utvecklade ?!?!
Vallningsmässigt har vi bara vallat ihop tre gånger och där blir hon mer seriös men den sidan tror jag kommer bli större när hon landar ännu mer i vad hon håller på med, tänder ett snäpp till.

wpid-img_20150415_115222.jpgEll och Lizz tillsammans vet jag inte vad jag ska skriva, räcker kärlek?!? Dom leker massor tillsammans och Ell lägger sig tätt intill Lizz så fort hon får chansen och Lizz som endå är van att vara själv och lite sur går med på allt, Ell får ta hennes mat, släpper ben så får hon smaka, lägga sig bokstavligt på henne på tunnelbana för att hon vill. Själklart är jag där och hjälper Lizz men hon curlara verkligen Ell.

Att ha Ell är ett ytterligare ett lyckopiller och jag är så otroligt tacksam att jag får ta hand om Åsas lilla tjej. Hon tillför massor och är verkligen bara en glädjespridare.

Gott och blandat

En av mina guldkorn har varit hemma över helgen, pratar om Snorska Alex! I lördags kom hon hem till Sverige, såklart tillsammans med Lass och Bic. Så roligt att se Bics utveckling i såfäl vardag men mest i vallningen. Såg han på får i söndagsmorse tillsammans med hans bror Tought men en sak i taget.

wpid-img_20150413_201735.jpgHelgen började med myskväll med lite Norrtälje brudar som jag saknat massor, få ihop logistiken på fyra hundgalningen är allt annat än lätt.  Tacosmys och mycket skratt. På kvällen åkte Sara och Sarah hem men Elin och Myss stannade kvar, mysigt och viktigt med kvalitetstid. Lördag morgon simmade vi först Lizz 10 + 10 minuter med jetstream 4 minuter per pass och Lizz jobbade på fint men tungt var det.

Vidare sen ut till Anneli och Mörkö för klippning av fyra tackor. Elin är en så häfitg vän, hon är verkligen ”in it to win it” och har bestämt sig för att bli en jävel på att klippa får och med tanke på hur lite hon klippt praktiskt blev jag väldigt överraskad över teknik och hur fort det gick, en timme tog allt men då verkade vi även klövarna när vi endå höll på mm. Mycket stolt vän, Elin är grym och en kompis jag verkligen ser upp till och har så roligt med ❤ ❤
Började även planera för en eventuell road tripp, vi får se hur det blir men blir det som vi tänkt kommer det blir helt galet underbara dagar, hoppas hoppas!

wpid-img_20150411_164555.jpgTvå veckor sen Lizz vallade och det är farten vi bråkar om, jag vill se att hon tydligt byter från ”walk on” till ”time”, på ”time”  sugs hon inte in och har ett mycket bättre avstånd till djuren, hamnar hon för nära måste hon överflanka och det är verkligen inget vi behöver träna på, det är det bästa sättet att jobba på hela tiden om man frågar Lizz själv. Time ska gå så pass sakta att hon man behöver gå och självklart peta in något får som går åt häger eller vänster men ingen pendlande rörelse, små pill är ok och behövs.

Två korta pass blev det och jag är absolut nöjd, alla pass är inte guld pass, men jag hade en plan, vi tränade tillsammans och jag hade en bra känsla när vi lämnande djuren. Vi jobbar på att vara teamet Solizz som jag vet att vi är i sommar, den känslan gör det så värt att slita och påminna om grunder, den känslan är den bästa som finns <3.
Även Ell fick två pass, rundade idag fåren vilket hon har gjort ett par gånger innan, mottaglig bakom djuren och började pendla och driva lite. Tror att hon med mera fårkontakt och träning kommer bli en fräck brud med mycket naturligt, hon är en vek tik som både är tacksamt och svårt, en utmaning att träna då Lizz inte alls är lika vek i hagen. Unghundträning är grymt roligt och utmanande, jag får själv stanna upp och fundera hur vi ska göra, tar hjälp av vänner som kan och tänker massor mellan passen.

Avslutade med ännu mera tacos hos Lisa och Marlene där även Alex var, lycka att träffa henne och bästa brun och avkomma. Myskväll och tidigt i säng, alla var riktigt trötta.

Pannkakstårta startade söndagen, Cap fyllde 1 år. Mysfrukost och sen ut till fåren, vi körde fem hundar, grymt roligt att se Bics bror. Dom är riktigt fina på får, lika men endå olika, eye, lydighet och självständighet men ingen tvivel om att hon är bröder.

wpid-img_20150416_221135.jpgLizz kändes rätt lugn, tyckte djuren var rätt tröga och då blir det mycket flankade så hon fick driva lite men med tankarna i bakhuvudet att hon inte riktigt känns hundar än så blev det ett kort pass.
Ell därimot jobbade på bra, rundade och är så skönt orädd, en tacka sa till henne lite två gången och hon stod kvar, hoppade bak lite och sen gick på lungt igen. Fåren delade sig lätt så inte helt lätt för en unghund, brydde mig inte så mycket om det, när jag ”pysshade” så tänkte hon runt. Händer saker varje pass och vi fick bra övningar av Alex att träna på, övningar så hon mera tänker alla och får jobba på ännu mera själv. Jag vill ha henne ( och såklart Lizz) på fötter så mycket som möjligt, det här fram – ligg – fram – höger – ligg – fram tilltalar inte mig även fast det såklart är en nödvändighet ibland men hundar på fötter, som känner av, jobbar på, trycker och släpper på trycket, det är en frän hund de!

Lär mig hela tiden och vallningen blir bara roligare och roligare för varje pass, varje hund och varje år. Så häftigt!