En helg i vallningens tecken…utan hund.

Helgen har varit fullt fokus på vallning men inte som jag brukar, i skogen, i fårbajs och framförallt med hundar.

Jag och Åsa var på tävlingsledarutbildning och Svak´sfullmäktige årsmöte mellan Gränna och Jönköping. Lördag var det utbildning som hölls av Ann Awes och Tomas Westman, duktiga föreläsare. Lärde mig en hel del plus fräschade upp minnet på det man redan har lite koll på. Roligt att se folk från norr till söder och träffa några bekanta ansikten. Roligt var även att höra hur olika olika klubbar gör runt tävlingar. Vissa har TK som gör allt och vill bara ha dit en tävlingsledare på tävlingsdagen/dagarna och andra klubbar har inte TK alls utan arbetsgrupper ( några har hand om årets första Ik1:a och en annan grupp en Ik1:a senare i höst osv). Alla olika sätt verkar fungera för dom så jag har lite ideer med mig hem till klubben. Det vi gick igenom under dagen var:
◾Nya Djurskyddspolicyn inom SVaK, vad innebär den?
◾2014 års tävlingsanvisningar SVaK.
◾Regler för tävlingsveterinär 2014.
◾Ansvarsfördelning tävlingsledare/ domare
◾Redovisningar efter tävlingar, resultat, ekonomi, ev. påföljder
◾Fållor, hantering av djur på tävlingar
◾Svårigheter/ möjligheter på tävlingar
◾Grupparbeten, Redovisningar

Söndagen var vi delegater för Sörmlands VK på fullmäktige årsmöte. Larry hade ett bra möte och är en riktigt bra ordförande och hade svar på allt och förklarade även så att vi färskingar förstod.
Några spännande diskussioner kom upp när det var dags för motionerna, finns alltid tusen sätt att tänka på och jag utvecklade genom att höra allas resonemang i mitt eget tävling/får/hund tänk.

Dagarna höll på till ca 16 båda dagarna så jag och Åsa hade massa tid att umgås på äventyr. Var i Braehus och solade, Gränna och såklart köpte godis och sen middag inne i Jönköping. Har alltid en så glad oh avslappnad känsla i kroppen när jag umgås med Åsa, allt är så lätt och hon ger mig så mycket energi och kärlek.

wpid-IMG_20140329_205537.jpg

wpid-IMG_20140329_171709.jpg

Avslutade helgen med en mysig snabbfika hos Louise med Kite och Tova. L och hennes kompis Sofia skulle valla så vi fikade i fårhagen, härligt! Sjukt hur det kan kännas så rätt så fort jag ser dom krulliga fyrbenta. Några kramar senare och lite valltips senare lämnade vi Louises fina gård och jag hoppade på tåget i Norrköping.
wpid-IMG_20140330_203553.jpg

wpid-IMG_20140330_203638.jpg

Summan av kardimumma…en RIKTIGT härlig och lärorik helg. Energibostad för en ny tung arbetsvecka blandad med lydnadsträning.

 

 

 

 

 

 

Annonser

På vägarna med Åsa

I helgen drar jag och Åsa ner till Jönköping för tävlingsledarutbildning i vallning och Svak’s årsmöte.  Vi åker utan våra flickor,  dom har det bättre hos hundvakterna Marcus och Alex.

image

Saknar henne redan såklart.

Feedback och uppmuntran

Tänk vad ett sms kan göra skillnad. En påminnelse om hur fina vänner jag har. En sprak i baken att fortsätta. ”Massa kärlek till fina Sofie!!!! Tycker såååå mycket om dig :-‘ :-*. Fina fina Becka ❤

Att bli uppskattad i det kan går in i. Att sen se på papper att man varit den man strävat efter att vara. Tänker just nu på frisörutbildningen. Hjälpsam, positiv, trevlig, glad, kunnig och grym brud stod det och det gick rakt in i hjärtat. Första gången jag är så pass involverad detta och har verkligen försökt att finnas för eleverna och dom var inte bara nöjda, riktigt nöjda med utbildningen och såklart inte bara jag som gjort den men jag har varit en del.
wpid-IMG_20140207_153644.jpgwpid-IMG_20140204_130152.jpgwpid-IMG_20140328_165858.jpg

Blivit bättre, men ska bli ännu bättre på att berätta för mina nära och kära hur grymma dom är, för det är dom verkligen!

 

Vända på jobbigt till mysigt.

I helgen var jag solo. Eller solo är jag ju aldrig, Lizz och en dagis tax gjorde mig sällskap. Var många många månader sen jag hade en heeelt oplanerad helg. Fredagkväll jobbade jag över lite, lite för att jag inte gillade tankarna på att vara själv en fredagkväll. När jag gick från dagis bestämde jag mig för att det skulle bli en kväll att tycka om, hur ska jag göra för att trivas själv ikväll? Vad är jag sugen på för middag? Tacos och mango. Vad vill jag göra? Kolla på film, så hittade en mysig hemma. Något mera som höjjer myskänslan hemma? Hundar som äter ben och tända ljus överallt.
Så där satt jag tillslut, i soffan, med täcke, med tacos, kollandes på film, med tända ljus och hundarna som mumsande på ben – en riktigt mysig kväll blev det.

Sovmorgon var också länge sen så ställde klockan på 10 men vakande inte av den utan att min storasyster Åsa ringde straxt innan. Prata lite shit och få sällskap när jag rastade hundar och gick ner till affären och köpte nybakat bröd och juice. Mätt och pigg drog jag till gymmet och mosade armar, axlar och mage.
Hem och somnade i soffan i en timme och det kändes verkligen som en lyx, jag hade ju inga planer och var seg – så varför inte ta en längre Power nap!

Kvällen spenderas med min underbara älskade familj. Jag, lillebror och lillasyster gjorde middag samtidigt som vi skreksjöng melodifestivalen låtarna som dom gillade, kärlek och jag trivdes så underbart mycket. Tänk att just jag har en så fin lillebror och lillasyster.

Väl hemma somnade jag med en mycket mysig känsla i kroppen.

Söndagen flöt på på samma sätt förutom att kvällen byttes ut från familj till vänner. Middag på Vapiano i Täby med Sara, Emma och Marre. Hinner ses för sällan men hann med alla från jobb och hundar till relaioner mm. Mysig kväll som kanske öppnade nya dörrar att kunna tillbringa mera tid med en av brudarna men det får vi se senare i veckan, spännande!

Men ”egentid”. Ord som jag har svårt att se som positivt från början men tänk hur otroligt mycket tankarna gör skillnad, jag har ju haft en riktigt bra helg och varit ganska mycket själv, gjort saker jag vill och mår bra av just för stunden. Var nog bra med ett smakprov på hur livet faktiskt kommer vara om inte allt för många veckor. Inte ens velat tänka tanken att Alex ska flytta och det går det inte ojobbigt men mera hanterbart nu… men helvette vad tomt det kommer bli.

Lite tankar en måndag eftermiddag.

Bästa A och Å

Helt glömt att skriva om förra helgen, en helg som inte går att skriva med några få ord, den var en helg full av kärlek, skratt kram i magen, vallning, spännande diskussioner, fotografering, promenad i solen, valp gos och allt där emellan. Två dygn med två personer jag tycker väldigt mycket om, min Åsa och och min Alex. En klockren trio.
1475790_10151997533200155_407779482_n

Har vekligen saknat landet och lugnet men inte tagit mig utanför stan på ett tag, mycket eftersom Lizz inte fått göra så mycket men det börjar det äntligen bli ändring på, en timmes promenad funkar fin fint och när dom andra vallade låg hon tittade på, gjorde lilltjejjer trött i huvudet.

Lamingen hade inte dragit igång på riktigt men vi såg ett lamm komma till världen. Sen var det lite fårhuspyssel som halma, fylla på vatten och mat. Lammen skulle även såklart vägas och få egna nummer i öronen, tre lamm stöd matade vi med sold.

wpid-IMG_20140316_155637.jpg
wpid-IMG_20140316_155730.jpg wpid-IMG_20140316_155805.jpg

Shaping

Det här med att ha is i magen, shaping! Jag har ofta ganska  bråttom eller vet inte om det är rätt ord,  hjälpsam är nog rätt ord. Vill ge lite ledtrådar, visa lite, belöna för tidigt istället för att utmana. Har nu tränat ”strutts” tre pass och inte alls hjälpt Lizz utan bara slängt godis när hon tänkte rätt och herregud jag har glömt hur fort det kan gå. Började första passet med en stövel, sen en låda och idag tredje passet ett dricks glas och nosen pressas ner.

Ny grej att lära sig idag var att hämta grejjor att lägga i en låda och kom en bit på väg, även där utan någon hjälp av mig. Jajjamen Alex min fantasi är obefintlig så jag gör det du tränat med lillebror, pöss! Ett pass till med gå och hämta saker och lägga i lådan ska vi hinna med när alla dagisdjur varit ute!

image

Från 1- 4 km

Lizz rehabilitering går helt klart framåt, från ynka 1 km är vi nu uppe i nästan 4 km. Känslan jag får av att se Lizz trava på och verkligen börja stäcka på sin lilla omusklade kropp är helt underbart. Hon har sen 18 februari  haft sina viktmanschetter när vi cyklat och det har fugerat bra, drar upp och använder benen mera. Lite osäker på när man kan börja ha i små vikter (pengar) så ska ringa Redog imorgon. Eftersom Lizz varit vilandet så pass länge har hon tappat en hel del muskler i rygg, bog och ben.

Trotts att allt går åt rätt håll oroar jag mig, tänk om hon blir stel igen. All denna oro för hon betyder så otroligt mycket för mig och jag längtar så läskigt mycket tills vi kan valla igen.


Sova med Frank är aldrig fel.

Presentera min hund

Min hund, bästa vän och andra halva heter Take time Lizz. En tik som är Jonas Gustavssons uppfödning och bodde sina första två år ute på Hölö med Anneli Wallin. Där var hund en hjälp hos fåren men blev aldrig den arbetshund Anneli behövde så hon bestämde sig för att sälja Lizz och där kommer jag in i bilen.

Jag letade efter en vuxen bc och såg att en liten Lizz fanns på vallreg. Hennes linjer hade jag lite koll på så jag bestämde mig för att kontakta Anneli och en vecka senare åkte jag och Lisa ut för att kolla på henne. Först såg jag henne i hage hos fåren och av det jag kommer ihåg så gjorde hon inget dumt men helt grön inom allt som hade med får att göra var det svårt att veta vad som var
bra/dåligt. Gick en kort promenad och Lizz tog aldrig kontakt med mig – dumma jag såklart hon inte gjorde det, vi gick ju mellan två av hennes hagar med får! Inte helt såld åkte vi hem men jag kunde inte inte tänka på henne, så en vecka till gick och jag och pappa åkte ut denna gång och det slutade i kotraktskrivning och jag åkte därifrån min egna hund, min Lizz.

Väl hemma startade allt jobb med Lizz i vardagen, hon var van vid ett liv på landet utan så mycket pet i vardagen och jag tycker vardagslydnad är roligt och viktigt. Hennes osäkerhet på andra hundar var tydlig, svansen rakt upp, raggen över hela ryggen och små utfall mot mindre hundar. Envis som gatan jobbade vi på och så snabbt att hon började lita på mig. Lillskiten drog även på vilt så vi gick på ställen där det är mycket vilt och började med skvaller träning, nu drar hon inte på vilt!

I vardagen är Lizz en lättstressad tjej med en del ljud för sig. En tjej som fortfarande tycker hundar hon inte känner är lite äckligt och vallar dom gärna. Vallandet av saker är något jag valt att bråka om eftersom det går att kontrollera och hon fått göra det sina två första år. Alla som jag pratade med om det problemet sa bara…lycka till! Smygande är det men under kontroll.

Trotts Lizz nerviga sida har hon en bra avknapp när man åker till och från jobbet, hälsar på hos folk mm, hon lägger sig lite vid sidan av och sover om jag ber henne.

Lizz är min första riktiga hund, en hund som ger mig gråa hår, en hund som lärt mig otroligt mycket, en hund som jag älskar otroligt mycket och en hund som jag har fantastiskt roligt med, mitt hjärta!

923350_10151722018958465_1026957133_n

Dag 1 – Presentera mig själv

Det svåraste tycker jag – skriva om mig själv. Men ska försöka och kan ju börja med att jag heter Sofie Björken, är 23 år och är bosatt i Stockholm/Enskede. Förvirrad är det ord som först kommer upp i mitt huvud, vart la jag mobilen, ska jag öppna på dagis imorgon, hade vi tvättis ikväll, vart är mina nycklar igen, fick loppan frukost innan jag åkte till jobbet….kanske inte är så här hela tiden men ofta förvirrat. Kan såklart bli helt galen på att inte ha koll men samtidigt tycker jag om det, vill inte ha allt super planerat, ha super koll och så!
Har under de senaste åren växt mycket när det gäller att känna, våga känna och våga ta tag i alla känslor. Förut körde jag på och la ingen vikt vid att känna efter, det var den kalla och lätta vägen men saker kommer ikapp en då. Nu tar jag tag i problem, ifrågasätter om jag tycker nått är knasigt och står mer för vad jag känner och vad hjärta, hjärna och mage säger. Nu kanske det låter som jag hela tiden ska ha en åsikt och vara dryg på det sättet, så är det verkligen inte men har blivit stöttad i att våga fråga och var verkligen sätt resultat väldigt fort och alla relationer har växt och blivit ännu viktigare för mig just för att man kan ha en rak kommunikation.

Sen går det bara inte att inte nämna Lizz när man pratar om vem jag är. Hon är min bästa vän, min svans som alltid är med mig, hon som alltid får mig att le, som alltid finns och som har jag så fruktansvärt roligt med i vallhagen.

Vallhagen var det jag, där trivs jag läskigt mycket. I drygt 2,5 år har jag varit fast, fast i fårbajs och leriga hagar. Efter att lärt mig grunderna i att köra hund så kom även intresset av fåren, dom krulliga fyrbenta som gjorde vallningen så rolig. Alex var den som fick med mig till Agdala och jag kände mig väldigt malplacerad men envisa som vi båda två är så gick det även att lära mig grunder. Får började jag mig intressera mig för när jag träffade Åsa, hon ville lära sig om får och jag hängde mest med i början och lyssnade och tog inte lång tid innan jag också ville veta allt, hur går en lamning till, hur scanar man, olika raser, fårklippning, foder och allt som hör får till. Jag har vekligen haft dom bästa möjligheterna att lära mig lite om allt detta, ute på Björkarö. Anneli med familj är som en andra familj och att jag även träffade Åsa som blev en medlem i Björarkö, kunde faktiskt inte bli bättre.

Sist men inte minst är min egen träning. Var Lisa som fick igång mig att träna ordentligt när vi jobbade och bodde tillsammans i Stockholm. Vi gick ut väldigt hårt men det var nog bra för en som inte var så van att gymma för resultaten kom fort, kände mig starkare och ville inte vara den smala utan den vältränade. Träningen har sen dess gått väldigt upp och ner pga operationen av knät mm men nu känns det riktigt bra. Kan fortfarande känna av knät i vardagen och träning men inte på ett sätt så jag blir orolig. Att ta i och vara i gymbubblan är grymt!

Fokus


Äntligen ett besök på gymmet efter dryga två veckors vila, eller vila är fel ord, varit sjuk med feber och ont i halsen. Känner fortfarande av halsen men tänker gyma bort det! Var i Farsta och tränade och jag var själv på övervåningen. Farligt tagggad tänkte jag ut ett pass för att kunna supersetta rumpa och det blev ett riktigt bra pass, knäböj med kettlebell, bensparkar på alla fyra och stående, avslutade med knäböj med bänk. Riktigt trött bak, check!!!

Fokus är något som jag tycker krävs för att få ett riktigt bra pass, dom som kan prata, kolla hur andra gör, inte svettas och inte har ett helt ihopmojsat ansikte – tar dom verkligen i? Jag går vekligen in i min bubbla och kör full ut med musik i öronen. Älskar min gymbubbla.