HÄST

Kollade på ”I  huvudet på Gunde Svan” och han hälsade på hos Malin Bayard, utmanigen var såklart hoppning. Kände en saknad efter stallivet, lukten av hästbajs, mockning, mysiga utritter, ridlektionerna, hjälpa småbarnen som inte vågade kretsa hovar mm. Under högstadiet var Sofie Björken en riktig hästjej, man hittade mig ofta i stallet. Red inte så mycket själv, men det behövdes inte, bara vara där, ryckta, mysa och umgås med kompisar – underbart!

När gymnasievalet skulle göras var valet lätt men endå lite svårt, gillade verkligen stallet men hund har alltid varit en dröm, häst en mysig hobby. Min dröm har gått i uppfyllelse, jag har min egna älskade hund men saknar hästlivet.


En tanke på “HÄST

  1. Håller med. 🙂 Under hela min uppväxt har hästarna alltid varit en självklar del, då vi hade egna och mina systrar red, men precis som för dig ”försvann” intresset under gymnasiet. Jag var då inte lika hundbiten som jag är idag, utan det var mer en praktiskt fråga då jag inte längre bodde hemma och inte hade råd att rida på annat håll, typ ridskola.
    De hästar som fanns då, lever numera i himlen. Så när vi tog bort dem, blev det ju så klart ett ganska ”naturligt” avslut på den hobbyn.
    Men jag kan ändå sakna det där pyssliga med hästar. Det var ju så mycket mer än bara rida. Jag kan tycka det är svårt att jämföra hundliv med hästar då det är väldigt olika saker.
    Jag har absolut gjort mitt val med min hund, men ändå. Man minns ju ändå den tiden som en väldigt viktig del av ens liv 🙂 Jag hade inte haft något emot att återuppleva den, om möjligheten fanns (vilket den i nuläget inte gör)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s