2012 – VALLNING

börja året med en hallt matte på kryckor var ju inte optimalt för vallträningen. första passet på året körde snälla Alex henne och riktigt roligt att se henne köras av andra.

att driva och föra rakt tränadevi mycket på i början på säsongen och i mars kändes det som att poletten ramlade ner lite,behövde inte ”rätta till” på samma sätt utan hon jobbade på mera rakt. hon tappade då en del djur pga att hon inte är så öppen men med lite hjälp så fick hon med nästan alla. vi kändes samkörda.
känslan av att vi va ett team fortsatte under våren och vi jobbade vidare på inneflankerna – tänka ut höger/vänste och i rätt tempo, hämt – fortsätta tills jag säger ”ligg” och började lite med ”stand”- kan hon nästan när hon driver lungt men inte med fart.

Anneli, Lizz förra matte har vi varit dåliga på att hälsa på med i april åkte vi äntligen ut på vallweekend. Tackorna hade precis börjat lamma så min första lamming och lärde mig massor, göra rent från all slem, kolla ögon, svalj och se till att tackan tog sig till sitt lam. Efter helgen fick vi detta svar på bloggen:
20120410-204026
Nästa vallhelg var även den hos Anneli och tränade en el hämt och svåraste var att jag skulle vara tyst,bara lita på Lizz och hon överaskade mycket, känslan när det ”bara går” och man blir överaskad är så härlig!
var även på Djurhanteringsdag på nynäs gård,Sophie Atkinson hade föreläsning om säker och lugn Djurhantering med kor och samma tänk kring får. lärde mig kanske inte så mycket då jag hade ganska samma tanke men alltid bra att fräscha upp minnet.

agdala blev det några gånger och jobbade vidare med Lizz i solen, kopplar vekligen bort allt när vi står där i solen,i hagen med fåren, bara Lizz och jag!!agdala
mera fårjobb blev det när fåren sen skulle avmaskas. Mycket av våren/sommaren vallning har varit fårjobb, Lizz har hjälpt till att  trycka på, hålla djur, hämta nya mm. väldigt nyttigt för både mig och lizz.

augusti var en månad när massor hände i mitt liv så blev en näst intill valllfri månad men under den månaden landade lizz massor, en månad för henne att få allt på plats i sitt huvud och mitt eget.
det vi gjorde var iochförsig att åka på bästa ungdomslägret och shit vad roligt det var. lärde oss massor med hjälp av peter nilsson och att besutom åka med åsa och lisa, så mysigt. inlägg om lägret här.
549751_10151082916973956_379360345_n

började i september lite med visslan,ligg och fram och min snälla hund förskte förstå så mycket hon kunde.något vi varit dåliga med under 2012, jag får inte till rätt ljud så träna massor.

första tävlingen var vi även med och hjälpte till på, anneli hade tävlingar på mörkö, ik1 och dommare var jonas gustavsson (lizz uppfödare). satt som skrivare och lärde mig massor, om linjer, avdrag, vad man ska utnyttja såsom drag mm. riktigt läreorik dag.
bild3

27:de september och passet i agdala med lisa kommer jag fortfarande ihåg, känslan!
Allt vi tränat på sen lägret och under sommaren bara satt, kunde växla farten, kort hämt och hon hittade själv varit hon skulle stanna och med hjälp av ”time” gick hon med fåren till mig, flankade och tänkte ut varje gång. Inläggget här 

i oktober var vi ”stand in”bönder på björkarö. anneli med familj var i italien och jag och åsa med tog hand om hus, gård, får och hundar. mysigt att göra allt och lite ett kvitto på allt man lärt sig, klövar på en bagge skulle klippas, fodring, samla ihop och kolla tackorna och sen köra bra intensiva korta pass flera gånger per dag. riktigt mysig helg, hoppas att vi får möjlihet att göra något liknade 2013.
20121015-1621071

lisa har även under året köpt egna får och dom var vi ute och hälsade på, trodde att lizz skulle gasa och vara het men hon överaskade, lite hämt träning men att slå över och överaska med att börja en kvart, sen byta håll mm och hon hämtade lungt och fint de 33 djuren dom har. drivning/fösningen passade vi på att träna för deras hage är stor och jätte bra för den typ av träning + att fåren är riktigt roliga att valla på.
hellas

klippte får för första gången i år, på hästa gård med lisa. lite läskigt men efter ett tag var det riktigt roligt.
klippa hasa
några till pass på lisas får och fortsatte med fråndrivningar på avstånd från mig och gick bara bättre och bättre, lite längre bort, lite tuffare lizz,lite säkrare matte och vi hade riktigt roliga pass i hagen.
efter att kunnat träna på fösning på håll var det så roligt att se sen att hon på Agdala kunde gå längs med staket, kunde flanka henne lungt till höger/vänster och hon medlite stöd komnadon gick rakt med fåren. efter de passer gick vi en så mysig promenad med åsa och leia, solnedgången,höstluften,lätt att andas, lungt.
vatten gadala
sista vallhelgen hos anneli var i november. sovmorgon, färdiguppdukad frukost när man kommer ner, ner till fåren och fodra och valla. behöver jag säga att vara ute på björkarö är guld och så mysigt, trivs verkligen där ute på landet med härliga anneli, hennes familj, fåren och lungnet. nya dorper baggen hade kommit och vilket söt kille, spännande att se hur lammen kommer se ut nästa år!

årets sista månad var det massa snö så blev inte så mycket vallning, lite vapmys hos carina och stefan på agdala och lite träning i annelis paddock.
pappa följde med ut till anneli och kollade på hur jag och lizz grejjar med fåren. känslan när jag åkte hem med lizz när jag köpte henne kom lite tilbaka, pirret i magen,skulle lizz bli min känslan kom tillbaka, mysig känsla och känslan hur mycket lizz betyder och hur kär jag faktiskt är i henne, mysigt.

2012 – TRÄNING

tack varje lisa har jag hittat ett nytt intresse, styrke -och konditionsträning. under året har intensiteten på träningen varierat men tycker fortfarande att det är väldigt roligt. känslan när man kan ta mera vikter, flera rep, nya övningar och den helt galet trötta känslan i kroppen när passet är klart.

december 2011 kom vi igång med en riktig kickstart och bara på en månad märke man stor skilllnad på min kropp, flytta på hundar på jobbet, göra saker, bära grejorvar inte alls lika jobbigt,härlig känsla.

2012 började ju med sjukskrivning pga höger knät så träningen hade uppehåll på nästa tre månader, inga promenader, träning mm.
utomhus gym
det har sen rullat på med lite olika aktiviteter, spinning, simma, gym och utomhus gym har vi även provat på och det kommer jag absolut fortsätta med när vi får lite mera värme i vår. tanken är att jogga eller cykla dit med Lizz,träna och sen hem, då är vi båda nöjda när vi kommer hem!

hösten har varit ganska tom på träning,kroppen har inte alls varit med, den har gjort ont, jätte trött av ingenting, mått illa mm så vila har kroppen gjort i massor och det har gett resultat. piggare nu, gladare, mera energi och suget efter att träna är tillbaka och säger bara beach 2013…nee tränar inte för soldagarna på stranden, vill inte bara vara den långa smala, jag vill vara den långa vältränad. smal är lätt att bli, gener som gör att man har svårt att lägga på sig eller att äta mindre än man gör av med men vältränad måste man engagera sig, läta rätt, träna rätt och ta hand om sin lilla kropp man har. det är man skyldig den,den ska ju hålla i en massa år till.

utom träning har det blivit mycke promerande för mig och lizz utanför jobbet. bara gå hon och jag, tänka,lyssna på musik och känns hur det bränner i benen i alla uppförsbackar. grymt tips om det händer mycket, ut och gå, ibland gick jag med ett leende, ibland med blöta kinder men alla promender behövdes och nu och i framtiden kommer vara guld när hjärnan behöver rensas.
kvc3a4llspromeand

2012 – DOG PLANET

mitt andra år på dog planet och förutom alla promender, dagismöten och ”vardagens rutiner” så har vi hittat på lite extra grejjor.

rapport hade ett inslag om försäkringar och ville ha lite hundklipp och frågade Dog planet och självklart. visades inte så länge men vi struttade runt med hundarna i parken. rapport m-magazin gjorde ett repotage om företagskvinnor och ett mail kom till oss om dog planet och charlotta våran chef ville bara med så två sidor i tidningen med våra duktiga hundar.
m-magasin
under sommaren blev det många besök till vattnet och vattenpauser i skuggan,sånna dagar måste jag ha bland dom bästa jobben.
575989_335164543235140_197719805_n
under hösten var vi med i barnprogrammet ”Bliss och Kajs” som sänds under vinter/våren 2013. hundarna var lite skeptiska mot deras kläder i början men gick sen så snällt med ”kiss” och ”bajs”.
bajsochkiss
även lizz fylde år och på jobbet fick hon present att marcus och pernilla med hundar,söta och lizz fick välja själv och äta massa gott, mums!
lizz 4år
sammarbete med ”pigga hundar”började vi med under hösten. oskar som har föetaget har en 4 legcheck våg där man mäter hur mycket hundar lägger vikten på benen. lizz var lite ojämn fram och steli nacken, fick övningar och blir snabbt skillnad när man masserar och drar som han sa. skönt med en genomgång av henne, nu vet jag vad vi ska jobba på!
4legchekc
radio kom och interjuvade mig på mini hurvida hundarna skullebli hämtade i tid, pga snö kaoset som var. första gången på radio för mig och såklart lyckas jag säga ”jajjamen” 3 gånger.

2012 – KÄNSLOR – ERFARENHETER

året började…nej ingen sån sammanfattning i år! 2012 har varit känslornas, erfarenheternas och utvecklingens år.

att bo i en etta är absolut inget problem, men att vara sjukskriven 2 månader med kryckor i en etta – inte ok! ramlade på julen, tuppade av och mitt knä blödde men tänkte att det var vell bara ett sår så är allt bra sen men det gav sig aldrig, men nog om skadan. ny erfarenhet, få tiden att gå, bli kompis med bara sitt eget sällskap på dagarna. lisa jobbade under tiden på DP och vi bodde ihop så sällis på kvällarna men hela dagarna och om hon skulle bort så själv själv själv och trodde jag skulle bli knäpp, blev bitter – vill inte vara…. skulle någon fråga mig om jag skulle palla det skulle jag bara skratta, det skulle aldrig gå. tjejen med spring i benen som vill träffa folk, valla och träna men det gick – det har jag verkligen lärt mig i år, allt går men bara om man vill och måste!
trasigt kbä

aldrig varit så rädd att förlora någon, lizz operation i april för pyomentra. veckan innan operationen med förkontroller, prover, ultraljud, var så nojjig och rädd att hon snabbt skulle bli jätte dålig. den 25:de var det dags – operationsdags.
väntan var helt galen, det enda jag kunde tänka på var ”du måste klara dig, jag klara mig inte utan dig, du får inte lämna mig nu, vakna ut narkosen, klarar operationen, låt det inte bli några komplikationer”, och tänkte bara på hur galet mycket jag älskar min älskade älskade flicka.
fick sms av Lisa B som var med på operation att allt gått bra och att jag snart skulle få träffa min lizz. fyste i hela kroppen och en lättnad som inte går att beskriva med ord. en stund senare fick jag träffa henne, hon sov fortfarande och andades tungt under den röda filten hon hade över sig. Lisa gav henne uppvak sprutan och när hon öppnande ögonen och tittade på mig och pep lite gick det inte att hålla tillbaka nått- tårarna rann och jag la mig försiktigt brevid henne och bara höll om henne (ryster i kroppen och glansig på ögonen bara av att skriva om det).
en helt ny erfarenhet, tänk hur galet mycket ett djur kan betyda för en –  vet inte hur jag skulle klara mig utan min andra halva så se henne igen, det skulle fortsätta vara oss – det går inte at beskirva med ord, det kan inte beskrivas, man måste uppleva det.
operation lizz filten

sen har vi en erfarenhet som gjort mig så galet glad och kär och samtligt så galet ledsen och besviken. att släppa in nya i mitt liv har jag ganska svårt för, inte som lite ”ytliga kompisar” men som nära vän. men han lyckades, han gjorde mig så glad och jag hade så mycket energi i kroppen hela tiden, kärlek! allt gick jättefort och det gjorde ingenting för det kändes så rätt. midsommar kommer jag aldrig glömma och det är också det som är svårast och jobbiagst att tänka tillbaka på. det var som i en film, en sjukt bra film.
sen kan saker hända när man minst anar det och det är inget ordspråk, det blev verkligen så.
detaljer går jag inte in på, men på ett dygn var jag singel och det var verkligen inget jag var förberdd på men så ledsen som jag var har jag aldrig varit. förstår fortfarande inte allt och det gör fortfarande ont trotts att det gått snart sex månader. det är så mycket lättare att skriva om hur glad man är så under den tiden blev det inte så mycket bloggande. jag hatade dig, saknade dig, ville träffa dig, ville aldrig mera träffa dig, ville ha allt ogjort, ville komma ihåg –  hjärtat och hjärnan var överallt.
en helt ny erfarenhet som i stunden kändes som att jag inte skulle klarar av men det gjorde jag men ärr har jag på insidan. lärde mig även hur olika folk tror man tänker när man reagerar/gör på olika sätt, hur olika det kan vara och hur man uppfattar saker. skrev ett inlägg som jag är riktigt nöjd över olika reakioner i olika situationer.
sen lite tröttnar man på att vara ledsen, man vet hur det är och vill framåt och sättet för mig var att vända på allt det nått bra, går såklart inte med allt men tänkte så här – man har alltid ett val.

hösten har mest varit en period att hitta tillbaka lite, och börja om. trivs inte med att bo själv men var bara att försöka jobba på det – lägenheten. är ingen person som gillar att vara själv även fast jag ibland skulle vilja det, det skulle kännas lättare då att jag trivs med bara mitt eget sällskap, då behöver man inte vara lika ”beroende” av någon. men nu har jag verkligen provat och svaret är nej, jag är ingen som vill bo själv långa stunder. att bo lite hemma och hos kompisar är bättre och när jag då är lite trött så drar jag hem till lägenheten när jag vill det och vissa kvällar vet jag att kroppen behöver åka hem och bara vila och då gör jag det men det är lite motvilligt.

utan mina älskade vänner och familj vet jag inte hur jag skulle klarat allt genom året. när lisa tog ledigt från jobbet för att hämta mig, tog hand om mig och fick mig på fötter igen – underbara vän. när jag kom hem till sandra och det första jag får är en nyckel hem till henne och hon säger ” nu bor du här” -underbara vän. när jag på promender på jobbet tänk på saker som oroat mig eller gjort mig ledsen, då har du alltid svarat Malin och sagt precis det man behöver höra – underbara vän. ❤ ❤ <3.
ni som min familj har sätt en galet glad sofie som kommit hem med ett leende i hela ansiktet och ni har tröstat när leendet byts ut mot tårar. ensam är faan inte stark.

men nu är det bara fem dagar kvar på det här året och det känns ganska skönt. 2012 har varit tungt och bäst, men det  jobbaste året i mitt liv. så börja om lite 2013 ska bli riktigt skönt, det ska bli mitt och lizz år, längtar till våren så man kan börja valla på riktigt igen, längtar till Skottland i vår med Åsa, längtar till sommaren med sena kvällar, bada i massor, träna och tävla vallning.