LÄGENHETEN

KAN KANPPT FATTA ATT JAG BOTT I LÄGENHETEN 1 ÅR NU. lägenheten har fått med sig så galet mycekt minnen på ett år, gör det lite två delat, gillar den för nu är det mysig, som jag vill ha den och alla mysiga och glada minnen som den har i väggarna. den andra delen tycker lägenheten är tung mycket minnen som är jobbiga och som jag inte vill glömma men inte påminnas om hela tiden.
samtidigt tror jag lägenheten har varit riktigt bra för mig, jag var nöjd och trivdes med att bo själv på 1 månad ( trodde jag aldrig, att det skulle gå så fort, jag som alltid bott hemma el med nån kompis), att jag klarat av att flytta tillbaka till den och med viljan att det går lyckats (trotts att tårarna bara runnit och det gjort så galet ont så har jag gjort det, och jag är inte vid mitt mål än –  trivs inte själv men har på nått sätt accepterat och är lugn i att vara själv men vara lugn och trivas är inte samma sak för mig, och tills jag känner som jag gör nu ska jag bo själv, för jag vill verkligen känna känslan igen som jag har gjort i lägenheten, ett lugn och vija att åka hem, trivas).
lägenheten har också massor med härliga minnen, många skratt och många mysiga kvällar hemma, dom som man vet kommer tillbaka och hälsa på är jag bara glad över och känner mig varm, rik och lycklig när jag tänker på. som jag skrev är det två delat, för dom minnen som jag vet alltid kommer vara minnen är jobbiage just nu innan allt har lagt sig. kommer komma flera såna minnen och tur är vell det, men tills det gör det gör det fortfarande ont att påminnas.

massa tankar som vanligt och svårt att skriva ner hur man känner och tänker men jag vet en sak, jag kan betydligt mer än jag tror och det har lägenheten visat mig, det jag et tag trodde var omöjligt var inte omöjligt, jag gjorde det!!!  därför gillar jag den massor. det svåra är gjort, att flytta hem, nu är det bara att fortsätta och klart jag grejjar det!!!